Dag tre i Spiken och vi ville promenera till Läckö slott ca 3 kilometer därifrån, vi packade kaffe och äggmackor i ryggsäcken (Anders tog med en bulle också) och gav oss av i solsken! Via skogsvägar där vi åt smultron och blåbär, över stigar med grönskande grödor, igenom små gamla hemman som var mycket välbevarade och välskötta, förbi en ek som var den största vi har sett, vilken växtkraft.

Vid Läckö var det en del besökande till slottet, flera husbilar och campingplats i närområdet, vi gick ned till hamnen där det var förvånande att det inte var fler gästbåtar, vi beslöt att när vi kommit tillbaka till båten och kommit iordning, tömma toan, köpa rökt sik, fylla vatten osv, köra runt båten till Läckö inför nästa natt. Vi gick aldrig in i slottet den här gången för vi gjorde det 2017 när vi var på väg ner till Medelhavet. Vi satte oss i parken och åt vår matsäck och gick sedan den vackra naturvägen tillbaka till Spiken.

Det var mycket folk samlade runt en massa veteranfordon när vi kom “hem”. Unga och gamla beundrade de vackra bilarna, restaurangerna var fyllda av nyfikna människor och en dragspelande man bjöd på “sjömansmusik” medan folk sjöng med efter bästa förmåga. Vi stannade också och tittade innan vi gick och köpte vår rökta sik i en av fiskbutikerna.

Vi lämnade sedan det lilla fiskeläget med butiker, restauranger, rökt fisk och gästhamn och seglade till Läckö för natten, då fick vim , vi gjorde oss resklara och seglade mot fastlandet och Vänerns östra sida – Hällekis, just när vi lagt till började det regna ymnigt och vi stannade i båten resten av kvällen. Eftersom det vankas regn och starka vindar så är vi angelägna att komma iväg tidigt så nästa morgon seglar vi till Mariestad med start klockan 7.00 och där väntas vi stanna över helgen som består av kuling, åska och regn, regn, och regn. Vi lade till i Mariestads marina just innan regnet kom, efter en blåsig och kall etapp, vi använde delar av våra varma seglarställ för första gången sedan vi lämnade Sverige för sju år sedan ….