Vi seglade nästa dag till Forsvik, passerade en sluss som handöppnades/stängdes av slussvakten och i samband med den även en bro som hon öppnade, vi slussade upp ca 20 cm. Därefter körde vi ut i sjön Viken som är högsta punkten på Göta kanal. Efter en slingrig och tydligt utstakad farled kom vi så till Göta kanals äldsta och högsta sluss – 3,5 meter, med vägbro även där – i Forsvik där vi nu börjar slussa nedåt och förtöjde där precis efter slussen.

Forsviks bruk har en lång industrihistoria, främst som gjuteri för tillverkning av rördelar, ventiler, lyktstolpar, tändkulemotorn “Fenix” men även pappersmassa av asp som såldes främst till Frankrike. Här har även båtbyggeri funnits. Forsvik var tidiga med att använda forsens fallhöjt för kvarndrift förstås även med turbiner som drev generatorer för att skapa elektricitet. Kvar finns idag ett nästan intakt bruk som inte gjorts om till något annat utan bevarats med ideella krafter till ett fint industrimuseeum väl värt ett besök. Delar av bruket var i drift ända in på 1980 talet.

Det regnade till och från de här dagarna och en dag när det såg ut att bli uppehåll och vi var på väg till bruket för att förkovra oss mera så stod två unga killar med ett bord vid vägen. De sålde hamburgare med tillbehör som de grillade medans man väntade, för att tjäna pengar till en Skara sommarlandresa de skulle göra på slutet av sommarlovet. Vi ville gynna det initiativet så vi stannade och beställde varsinn. Killen som var mest drivande, tände grillen, men inte så bra, det började regna och allt blev blött, grillen blev inte varm och vi sade att vi skulle komma tillbaka en halv timma senare, de skulle gå in och steka. Vi gick under vårt paraply och tittade lite mer på den omfattande informationen om brukets historia då det ringde och berättade på dalamål att “burgarna var färdiga och jättefina” vi gick och hämtade dem och de var jättegoda. Hoppas killarna lyckades bättre nästa dag som skulle vara solig och fin.