Nu har vi rest från regionen Lazio, till Kampanien och är nu i Kalabrien. Efter en natt med ankring utanför marinan så tuffade vi in till Marina di Centraro. Det var en prisvärd marina med fria rena och fina duschar, toaletter och fri tvättstuga, superbra. Vi betalade för två nätter, sedan började den vanliga proceduren med – bunkra mat och dryck, tvätta och duscha och sedan se sig omkring lite.

Anders och jag cyklade!!! (serpentinvägar) upp till den gamla staden som ligger ca 170 m ö h. Där var det mycket smala gränder som en labyrint, upp och ner i trappor och stensatta gångar. I det något modernare centrumet var det ett litet torg med en fontän att runda i en liten rondell. Och så klart en terrass med utsikt över havet. Vi strövade runt och njöt av den fantastiska utsikten.

En tänker ju lite på sommarvikarien som ska dela ut posten här. Det gick snabbt att cykla hem.

På kvällen sedan märkte vi att det var ruskigt varmt på golvet i köket, inte så konstigt kanske men ändå lite väl mycket, vi lyfte på golvluckorna till batteribanken och de var så varma. Anders slog genast av laddströmmen och på med fläkten riktad mot batterierna. Något är på tok, vi har noterat sista dagarna att laddaren går så länge efter att batteriindikatorn visat att det är fullt, detta måste undersökas innan något går sönder. Vi behöver stanna en tredje natt här i marinan pga det, samt att det är åsk/blixt-risk vid framkomsten av nästa planerade tripp.

Nästa dag blev full av supportssmtal, undersökningar av energisystem och så småningom lösning på problemet. Det verkar vara vårt startbatteri som krånglar och inte tar laddning som det ska, vilket resulterar i att laddaren kämpar hårdare. Lösning: koppla bort startbatteriet och håll tummarna att det är rätt.